Bokbindare är ett yrke man sällan hör talas om. Det är ett hantverksyrke på väg att försvinna från sin ursprungliga form. Förr gjordes varenda liten detalj för hand. Numera sköts det mesta av maskiner. Men man kan hitta några gamla godingar som håller sig kvar. 

Först ska det falsas, det vill säga sidorna ska vikas och sedan ska dessa sorteras och kontrolleras. Ordningsföljden är viktig. Försättsblad och sista bladet ska med. Arken häftas ihop med tråd eller ståltråd och bok och pärm sätts ihop. Utsidan kläs med ett speciellt material och får ett ornament.  

Ett gammalt hantverk försvinner i mängden

Att foga samman en massa ark tills det blir en bok kallas för bokbinderi. Det är ett gammalt hantverk. Ända tills mitten på 1800-talet kunde man se de hur man band ihop böcker för hand. Varenda litet moment ingick i jobbet. Till och med konstnärliga idéer och utförande. 

Det går inte att göra allt på det gamla sättet när det gäller stora upplagor. Det är vanligt att de flesta böcker som går i tryck blir gjorda i flera tusen upplagor. Förr kunde man se böcker som bara fanns tryckta i en eller ett par exemplar. Det är sällsynt i den moderna tiden.  

Maskinerna och massproduktion tar över

När det är maskiner som gör mer eller mindre hela produktionen går det till på ett lite annorlunda sätt. Inlagan görs för sig. Ryggen och pärmen görs helt separat. Därefter limmas det ihop. Man lägger till en bit gasväv som håller allt på plats. Det blir dock inte lika hållbart som när det görs för hand. 

Böcker har fått en annan betydelse där det är mindre viktigt hur de har bundits ihop. Det är inte ovanligt att man läser en bok och sedan gör sig av med den. Kanske slänger den eller ger bort den.